20 taggar hade han detta år och var antagligen på toppen av sin karriär. Hela hösten hade han gäckat oss.
Han hade visat sina spår hörts och skymtats. Nära var det att han hade klarat sig älgjakten närmade sig slutet för i år. Men denna dag var turen inte på hans sida.
Älgjakt i den här delen i svea rike går vanligtvis till på följande sätt: Man bestämmer vilket område man ska jaga på "såt" Sedan sätter man ut passskyttar runt såten. Passen är som regel förutbestämda uppmärkta och numrerade. De olika passen lottas eller delas ut till skyttarna. En fördel är om man som i vårat jaktlag har kartor över området där såtar och pass finns utmärkta. När passkyttarna intag sina pass går en eller flera hundförare in i området och söker av det efter älg med sin hund. Hunden är som regel en ställande spetshund tex Jämthund Gråhund Hälleforsare med flera. Om älgen står stilla när hunden hittat den skäller hunden "ståndskall" och hundföraren kan smyga sig på älgen och skjuta den. Om älgen förflyttar sig i sakta mak skäller också hunden och följer efter den "gångstånd". Men allt som oftast hinner hunden bara skälla några "ord" innan älgen rusar iväg. Hunden följer då efter älgen ett tag utan att skälla, förhoppningsvis springer då älgen på någon passkytt som får skjuta den. Drömmen för en älgjägare är att få skjuta EN STOROXE som ska ha så stora och vackra horn som möligt antal taggar är också viktig.Älghornet hängs senare upp på väggen (till fruns stors förtret) för att visa hur duktig skytten har varit.
Storoxen med skytt Glädjen är svår att dölja
Älgen fraktas hem flås och hängs upp i väntan på mörning och styckning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar